Här sitter jag helt ovetandets...

...om att den huvudlöse rallyföraren står bakom mig. Läskigt...
Jepp det stämmer, är på kontoret och pysslar lite. Jag har sååå många kul idéer i skallen och en riktigt frän grej på gång. Inte helt hundra att det är i lås ännu, men om det blir som jag vill så blir det rikgtigt Fränt (med stort F, till och med). Har nyss suttit i telefon med en rådgivare till mig, det är så skönt att få andra perspektiv på saker och ting, och jättevärdefullt med råd från dem som varit med länge i branchen. Har hittills varit väligt dålig på att be om hjälp, och inbillar mig att jag ska kunna fixa allt själv. Det har nog med att göra en kombination av "kan själv" (som började när jag var ca 4 år och har liksom aldrig gått över), en liten gnutta kontrollbehov, och en stor gnutta "vill inte vara till besvär"-mentalitet. Jag måste släppa det, för det går faktiskt inte fixa allt själv. Man räcker liksom inte till. Jag är lyckligt lottad över att ha människor i min närhet som ställer upp till 100%; min familj, pojkvän, kollegor, mekaniker + alla andra i teamet. Ni vet vilka ni är och jag vill bara påminna er om att ni är bäst!!

Nu ska jag jobba lite... Fokus som gäller nu, bort med allt "ååå vad fränt om det blir såhär.. och såhär... o.s.v."och så drömmer man sig bort med ett konstant pirr i magen - och så rinner tiden iväg. Skärpning nu Ramona! Man måste vara lite produktiv också, annars kan man inte förverkliga sina drömmar.