Om man struntar i att ta på sig klockan, kan inte tiden stå still då?

Jag stör mig på att aldrig tiden räcker till. Det är så mycket jag vill/bör göra men omöjligt hinner med. Hela kvällen + en bit in på natten igår satt jag och gjorde presentationer + sponsringsförslag. När man väl somnat vaknar man på nätterna och kommer på nya idéer, och ibland är de så fiffiga (tycker man just då iaf) att man ligger och klurar vidare på dem. Vips ringer klockan vid 6 och man har knappt hunnit somna om. Sedan iväg till jobbet där det är full rulle, och man ska försöka fördela tiden 50/50 mellan rally-jobbet och sportbilsjobbet, när man egentligen känner att man behöver lägga heltid på båda. Jag är så lyckligt lottad att få jobba med det jag älskar, men blir så oerhört frustrerad när tiden inte räcker till för att hinna göra allt man vill och behöver. Jag får väl kanske börja inse att det inte alltid är möjligt. Vad skönt det vore om man kunde dela på sig. Fast det skulle nog se bra äckligt ut... Var förresten med om en liten udda upplevelse idag. Jag ägnar ganska mycket tid åt att åka runt och besöka företag för att få samarbetspartners till min rallyverksamhet, men idag var JAG den där som satt vid andra sidan skrivbordet och lyssnade. Jag blev erbjuden förslag på sponsringspaket, events m.m. Jättemärklig känsla. Hallå, det är ju jag som brukar sitta där och visa presentationer och samarbetsförslag! Hur som helst, duktiga och engagerade killar som var intressanta att lyssna på. Gillar människor som brinner för det de gör. Nepp, nu är jag snart hemma och ska bränna av ett hårt gympass, sedan blir det jobba resten av kvällen.